I.

Väntan vid lagens portar
orenhet i väntans godtycke
en väktare som spärrar dörren
dörren till en friad man
och hösten faller tusenfalt
och väntandet gör synen svag
lidandet vid väntans anstalt



II.

Befriande andar fansar vid konstens baksida
ehuru det är bakom tavlan eller skriften
vinden bedarrar skogens tallar
vid ån i mina vener
de säger att det är konstant
detta liv otillfredsställt
när vakten vaktar lagens portar
med smuts och orenhet som inte gör dig lik