Och plötsligt var det sensommar igen…
Jag gick med makliga steg mot skolan där jag visste att du skulle vara.
Allt såg så annorlunda ut.
Hela byggnaden var mer kompakt på något sätt och omgivningen mer grönskande.
Jag såg dig nästan genast.
Du stod på taket med en hammare i din hand, vilket inte tillhör ditt vanliga attribut, men det gladde mig av någon anledning.
Det pågick ett febrilt arbete på taket och runt skolbyggnaden och jag förstod att skolan höll på att renoveras inför höstterminens start.

Du såg mig precis i samma ögonblick som du skulle dänga hammaren i en ny spik.
Du låg på knä och såg plötsligt upp. Du stannade mitt i rörelsen.
Jag stannade jag också, alldeles nedanför dig och vi såg på varandra länge.
Du log eller rättare sagt strålade, för det är ju det du gör…
Du skrattade till lite och sa roat:
”Jasså, här kommer du…”
De vackraste känslor översköljde mig. Jag bävade inför dig men jag var lycklig.

”Så du har blivit snickare nu”, konstaterade jag lika road och du skrattade för du förstod vad jag syftade på.
Du berättade att skoltaket läckte in efter sommarens myckna regnande och att en hel del fuktskador uppstått. Ni var helt enkelt tvungna att fixa till den inför höstterminen.
Jag nickade och tänkte på regnet.
Det hade verkligen regnat den här sommaren – både bokstavligt och bildligt.

Du lade ifrån dig hammaren och klättrade ner till mig. I samma ögonblick kom dina barn springande emot dig och ville visa dig något. Jag förundrades över att de var så unga. Du hade ju inga småbarn längre, men här var de nu i upptäckaråldern och sprang runt bland bråten och letade skatter.
Vi satte oss i gräset på en filt som tillhörde er, och barnen tog av resterna från er medhavda picknick.
Sedan rusade de iväg igen och vi satt kvar i solen och pratade – precis så där som du vet att jag älskar att prata med dig. Vi pratade om sommaren som gått, blandat med färger och vardag.
Så intimt men ändå på intet vis erotiskt - men undertonerna fanns…

Sedan kom dina medarbetare för att ta det sista av kaffet och få en stunds avkoppling i gräset.
Vi pratade alla om skolan och skojade med varandra.
Det var varmt och av någon anledning fick jag för mig att byta om till shorts.
Jag hade ett par vita avklippta jeans med mig i väskan, vilket jag fann märkligt men det var ju trots allt fortfarande sommar.
Jag vände ryggen till och slängde av mig långbyxorna och tog raskt på mig shortsen.
Då såg du din chans.
Du daskade till mig lätt i ändan och sa något om behag…
Du blinkade sedan med ena ögat och jag skrattade medan jag slängde mina jeans på dig.
De andra skrattade gott och reste sig för att återgå till arbetet.

Plötsligt var laddningen där igen – mycket påtaglig.
Jag ville ha dig så det gjorde ont och du visste det.
Vi bara stod där och såg på varandra och lät känslorna flöda över, men ingen av oss rörde en fena.
I samma ögonblick tätnade molnen och himlen öppnade sig och lät ett skyfall hagla över oss.
Vi började skratta samtidigt som vi rusade runt för att smala in alla saker och packa ihop. Du skrek åt mig att hämta klementinerna som låg i en påse på ett lite träbord, medan du själv sprang för att hämta barnen.
Jag tog påsen med frukten och funderade samtidigt över att det var helt fel årstid för dessa citrusfrukter.
Jag såg då till min förfäran att klementinerna var gröna av mögel och jag beslöt mig för att slänga dem men först informera dig om mitt beslut.
Kände mig lycklig och förbryllad på samma gång där jag stod i regnet och väntade… och vaknade.