fröken mörk strosar runt i ateljén
svartklädd lager på lager

hon går tyst
tittar på bilderna och låter tankarna

sväva

tänker på helt okända vänner
de som hon inte träffat än
hur kommer de att vara
vilket kön har de
och

hur ser de ut

blicken fastnar vid en tavla
kanske
som american woman

kanske hennes nästa bästa vän
bara är en bild ett konstverk
men
varför skulle det vara bara
passion är inte det

passion är förälskelse
berusning

och ett visst habegär

hon stannar en stund vid tavlan
smeker dess duk försiktigt
luktar

vill kanske kyssa den
men vänder den ryggen och går snabbt
ut

där ute är det svart december
ingen snö bara stjärnor
och kallt

ingen värme finns att få
men innan hon går

kramar hon sig själv