Gode herre, din kalla grav får mina vita ben att spritta!
Stela döda likmaskar andas över ditt bleka ansikte i mina drömmar
Din väldiga penis har aldrig varit så hård som den är just nu herr olllsson
Dina ögon stirrar mer än vanligt de stirrar aldrig annars och jag dansar på din grav låtsas att du ser mig äntligen
Jag sjunger och både glädjs och sörjer över att Du min gode man Inte kan höra mig!
Ja, ja jag hör det, tystna nu jag lyssner! Ditt hjärta slår nästan lika tyst som när du levde, herr olllsson människa!
Människa, människa gul och blå du färgar mitt hjärta så svart och grå ***
Din insida har börjat krypa ut ur dina öron Daniängel och jag doftar sött av magnolia och ruttnande rosenblad mina stora skor trampar på ditt namn i sanden
Ditt hjärta det flagnar sakta skinnflagor i vintervinden
Barnen de tror att det snöar och jag jag önskar mig jul och ett ansikte i mitt hjärta som inte är ditt Herr olllsson
Alla dessa stela döda likmaskar får ditt ansikte att försvinna fort men hjärtat ditt tar längre tid ty hjärtat ditt var stort
Fri vers
av
Flickan*i*L*för*Lycka*
Läst 292 gånger och applåderad av 2 personer Publicerad 2007-12-13 19:55
|
Nästa text
Föregående Flickan*i*L*för*Lycka*
Senast publicerade
Assilumthings Barnlöshet En trogen psykopat Hamsterguld Dagens leende Vi blir inget Vanish Dömd till haven Se alla |