En serenad

så tyst klingar tonerna

lyssnar till hur de faller likt handfallna

änglar från mina blödande fingertoppar

de flämtar och gråter som små klockor

Jag lyssnar till hur de drunknar i mina ögon

deras skri kan liknas vid fågelsång

hur varje sekund blir till ännu ett

Det var en gång...

Men en serenad som du spelar

med dina slutna ögonlock över mitt ansikte

är allt

och så tyst klingar tonerna

så tyst mötes våra läppar utan ord

så stillsamt börjar stjärnorna försvinna nu

lyssnar till hur dagen den sakta gryr

sanden runt våra fötter yr

du börjar försvinna nu

och jag lyssnar till hur dina fotsteg

blir allt svagare

tills de plötsligt avtar

Och tystnaden möter soluppgång

och tårar möter ljus

ditt ansikte börjar försvinna för alltid nu

och mina tårar spelar din serenad än

så jag kan minna dig om den

om vi någonsin

ses igen