Alla sånger har sitt slut

Alla regnbågar i himlen

må tappa sin färg en dag

Varje regn har sitt fall 

Varje morgon bär sin alldeles egna färg

och varje känsla skakar om vår märg

Varje hjärta känner väl så starkt en dag

så att det nästan gör ont

men utan dem alla

hade väl livet känts så gräsligt tomt

Alla tankar har sina tårar att fälla

alla ord har sitt slut att nå

Jag brukade drömma om

att alltid fanns väl det ordet där för oss än igen

om vi så önskade oss det, så fann vi hem

Låt mig nu önska in i sista årets stund

i sista andetaget att vi alla ska vara okej

att våra hjärtan av guld ska läka

och att poeters slut aldrig må komma

i era famnar har jag funnit värme

i era ord har jag funnit tröst

i denna enkla stämma har jag gjort mig hörd

och låt oss hoppas att vår önskan aldrig någonsin lämnar någon

oberörd