Verkligheten
Dina händer är så nära mina mina darrande läppar längtar efter dina Så nära intill mig står du men du vänder om stannar upp och vänder igen om och om
Alla mina andrar faller jag tappar andan så ont det gör slår händerna för ögonen försöker glömma att du går Håller andan försöker glömma hur dina läppar smakade hur din hud doftade hur den kändes under mina händer så mjuk och len Hur mycket jag saknat dig ditt sätt att hålla om mitt ansikte innan jag försvinner in i din själ Du letar dig in i mig med allt du är vill skrika ut så mycket jag älskar dig men vill glömma hur dina armar verkade älska med mig när du kramade om mig ditt sätt att bita i min läpp när vi kysstes ditt sätt att vara du
Så nära intill önskar så och jag vill att du ska vara här igen jag kan inte gå någonstans Jag är blind, kan inte ta ett enda steg till min feghet är grym och jag är rädd för att falla för att missa när du slutligen förstår att det är min famn som är hemma
Sluter mina ögonlock sluter mina läppar låter salta tårar falla nerför mina kinder och försöker att inte smaka på tårarna
De påminner mig för mycket om verkligheten
Fri vers
av
Flickan*i*L*för*Lycka*
Läst 238 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2007-12-23 22:05
|
Nästa text
Föregående Flickan*i*L*för*Lycka*
Senast publicerade
Assilumthings Barnlöshet En trogen psykopat Hamsterguld Dagens leende Vi blir inget Vanish Dömd till haven Se alla |