Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Verkligheten

 

 

Dina händer är så nära mina

mina darrande läppar längtar efter dina

Så nära intill mig står du

men du vänder om

stannar upp och vänder igen

om och om

 

Alla mina andrar faller

jag tappar andan så ont det gör

slår händerna för ögonen

försöker glömma

att du går

Håller andan

försöker glömma

hur dina läppar smakade

hur din hud doftade

hur den kändes under mina händer

så mjuk och len

Hur mycket jag saknat dig

ditt sätt att hålla om mitt ansikte

innan jag försvinner in i din själ

Du letar dig in i mig med allt du är

vill skrika ut så mycket jag älskar dig

men vill glömma

hur dina armar verkade älska med mig

när du kramade om mig

ditt sätt att bita i min läpp när vi kysstes

ditt sätt att vara du

 

Så nära intill

önskar så och jag vill

att du ska vara här igen

jag kan inte gå någonstans

Jag är blind, kan inte ta ett enda steg till

min feghet är grym och jag

är rädd för att falla

för att missa när du slutligen förstår

att det är min famn som är hemma

 

Sluter mina ögonlock

sluter mina läppar

låter salta tårar falla nerför mina kinder

och försöker att inte smaka på tårarna

 

De påminner mig för mycket om

verkligheten




Fri vers av Flickan*i*L*för*Lycka*
Läst 238 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-12-23 22:05



Bookmark and Share


  Lasseman VIP
Kan bara säga att jag älskade denna text.. kramis vännen
2007-12-24
  > Nästa text
< Föregående

Flickan*i*L*för*Lycka*
Flickan*i*L*för*Lycka*