Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Uppväxten

 

 

Svikna lilla spädbarn

i natten skriker du efter mor

efter något som du ännu tror-

på mer än livet självt

 

Ödsliga barn

oälskad och sjuk

på tanigt skellet står du

och vinglar

framför de nära kära

Ur hålorna rinner tårar

dina ögon är mer än blå

 

Hjälplösa du

isolerad sitter du nu

i ett rum med vadderade väggar

som blöder

Allt du hör är hjärtslagen som mördas

och misshandlas

där bakom muren

 

Hjälplösa unga kvinna

säg mig var är du nu

jag kan inte längre se dig

trots att jag ännu är du

Jag ville bara säga

att jag älskar dig var du än är

 

älskade du




Fri vers av Flickan*i*L*för*Lycka*
Läst 259 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2007-12-23 22:34



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Flickan*i*L*för*Lycka*
Flickan*i*L*för*Lycka*