Ibland blir jag så trött,
trött på allting.
Allting ska hela tiden handla om alla andra.
Jag måste få hinna leva mitt liv.
Varför ska världen vara så självisk?
Allt handlar hela tiden om en själv.

Jag finns.
Jag lever.
Jag är född.

Ibland står man där,
med allt folk runt omkring sig.
Står där, men ingen ser.
Ingen.
Man är osynlig.




Jag vill försvinna, ett tag.
men bara ett tag\'