Just stog jag där

På bryggan

Blickandes ut mot det gråa havet

Med en kropp krampandes i gråt

Orkade inte höra på mig själv

Skruvade upp musiken

Ännu rinner tårarna

Jag orkar bara inte mer

Den frasen skulle kunna bytas mot mitt namn

Jag orkar inte acceptera och förlåta

Inte vara glad och förstående

Jag skyddar mig själv

Jag förstår inte var jag inte är önskad

Du vill inte ha mig

Ni vill inte ha mig

Istället blir jag sårad om och om

Men hur orkar man acceptera att allt man ville ha är borta

Att de personer man älskar inte vill ha en

Att de personer som borde älska en av naturen gör en illa

Hur släpper man kontrollen?

Slutar kämpa

Slutar hålla hop varända realtion i ens liv

Sluta blunda

Vågar man då se vad som blir kvar?

Våta kinder blir våtare

Trötthet förlamar kroppen

Hur accpeterar jag att mitt liv är ett misslyckande?

För det är det

Det är tomt

Visst finns det glimtar av guld

Men jag är lessen

Det räcker inte

Jag förstår varför människor börjar med dråger

Det gör det inte rätt

Men det är en evig tur

Att ingen är här och erbjuder befrielse för en stund