I blindo

 

Det var hur hon
vänder sina seende ögon inåt

fäste blicken bortom
min förmåga

 

som jag insåg
det var aldrig hon

det var hur jag trevade i blindo
som formade dunkla nätter

Fri vers av Maria Zena Viklund
Läst 440 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2008-01-09 22:46

Skriv ut
Spara som PDF

Arwen andas insikt och ro 2008-01-10

Patrick K djupt och vackert, du är en stjärna! 2008-01-10

Michaela Dutius Fäste blicken bortom min förmåga-ett vidunderligt bvackert och svårt uttryck som jag kommer att bära med mig som en fråga- och kanske som ett svar. 100 applåder! 2008-01-10

Lena Renman Små under är dina ord alltid och den här belyser vikten av att titta inåt och hitta svar där också, tycker jag mig läsa. Om jag läser ännu djupar kan jag se att \"hon\" och \" jag\" i dikten skulle kunna vara ett och detsamma, men det är min tolkning. Jag tycker om upplägget och att det ryms så mycket i de här ändå relativt få orden, Maria. Grattis till en välformulerad liten pärla igen. Lena 2008-01-10

aol så berörande fin poesi om självinsikten 2008-01-10

Lillemor med självinsikt kommer man långt.. Fint poetat! 2008-01-10

~~*MariamAurore*~~ du lyckas få ett mästerverk varje gång du skriver en sann konstnär med ord /SingMaria 2008-01-10

isabel louise djupt pch poestiskt..fint diktat 2008-01-09

Amoreboy helt rätt...bättre att se sin del i det hela,,för då kan man göra nåt åt det....fint 2008-01-09

_Mian_ Vacker poesi med djup och tolkningsfrihet till läsaren. Inte ett ord för mycket eller för lite, och därtill ett underbart avslut. Bokmärkes. 2008-01-09