Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Du flämtade i mitt höra och jag låtsades inte höra.

Någon har supit hela natten och svalt någon annans stolthet
halsbränna med munnen full
och någon svider ner till botten ensam
något bottnar inuti djupet av någon annan
men utan att fylla någon som helst plats
för det är inte ett hjärta som bultar det är ett underliv
eller någonting lika överreklamerat
\'
du tog dig friheten att fria besten och det gick ut över mig
det gick för dig men nu går det inte alls
ännu ett av naturens hån och jag hör inga klockor klämta
du flämtar i mitt öra och jag hör det du vill att jag ska höra
jag vet inte vad jag ska göra jag är handlinsförmalad
kan inte röra mig på samma sätt som du gör

och en handsträckning blev till händer innanför kläderna
som slutade i brusten monogami och allt som inte är äkta
natttjuven kom med solen och smutsen lyser i dina ögon
lyser igenom och jag är perforerad, penetrerad
fylld
utav tomhet och vi evolutionerades baklänges
revolutionen fanns inte i natten eller i flaskan
fanns inte i friheten det fanns bara ångest och vi
levererar som två sterila älskare
jag reser mig ur askan av fruktlösa kroppvätskor
spottar på jesus tavlan
jag är den stora det är synden
det är synd och skam det är
skamlöst
och jag skäms

tätt könshår, du smickrar inte dig själv men du står spikrak
stoltserar med din stolthet som blivit min dåliga självkänsla
jag har kedjat fast mig själv i den onda cirkeln
du cirkulerar kring mig du låter mig inte vara och jag
släpper in dig du blir allt för entusiastisk över
din egen mage och jag har inte mage att säga nej
det är läppar mot någonting annat
det är på allas läppar nu







Fri vers av Jull
Läst 341 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-01-16 03:13



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Jull
Jull