Jag reser mig nu ur lögner o förfall
när sista muren föll,
spillror som skar djupt,
sveddan blev mitt ärr
din kärleksfulla gåva

ur din död kunde jag slå mig fri 
känna inseglet fladdra förbi
en vindil naken och osedd

längtansfull och skör
där ljuset letat sig fram
där sanningen landat
på ny och säker mark

ty där mörkret vilat
tungt och oresonligt
fladdrar nu fjärilsvingar

och i dunklet alltjämt
slår nya vågor fram
ur springor söker
nya vägar finna