jag vill ge dig allt
inte mer än du klarar
nej

inte mera

innan mannen i den alltför stor rocken hann blinka hade hunden slukat honom och satt åter igen bunden vid stolpen utanför affären med en fuktig blick som lockmedel till de förbipasserande

snart kom en inte alltför vacker kvinna i övre medelåldern närmare med ett leende på läpparna och handen sluten om lite kvarglömt hundgodis med leversmak

hej min lilla vän
jag har något till dig jag
sitt fint
nej

sitt fint