Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dränkt

Står vid utsiktskanten
där luften vidgas
där ansiktskällorna
når bortom

Panoramisk
blickar världen in
tillbaka
genom murarna

Och stilla vädras stanken ut
som kvävde lungorna
och tungorna

Det här där man skriker ut
sitt hjärtas sorg
och glädjens klanger

Och låter dovhet
och diskanterna
ljuda i samfällighet


Och svaren blir till en lavin
som forsar jord
mot dalens botten

Och träden knäcks vid rötterna
och alla spår
och fria stigar
går i glömska
och förgätenhet


Det var vi som var den fuktigheten
urvarm som en gryende stjärnas
stolta barndom

Vi är moderligheten
och verkligheten
i bjärt kontrast
mot vattnets bländverk

Och vi är evigheten
utsuddad
bortforslag
dränkt




Fri vers av Litorina
Läst 463 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2008-02-11 00:24



Bookmark and Share


  aol
behövde den tack
2008-08-24
  > Nästa text
< Föregående

Litorina
Litorina