jag begraver mig själv i jordens mitt
mjuka ovum stöts mot varandra
mina knän
har mist sina ursprung
jag är ren från medvetande
förödelsen är enorm
som mitt
hjärta

jag kallar dig inte längre vid namn
kronan som rasat
jag har skövlat allt du bar på

det centrala har satts i brand
och jag lutar mig bakåt när du
faller tillbaka in i
mitt outslagna
mitt fördolda

bränningarna är precis ovanför min panna
jag exhalerar
knyter små hus bredvid din tinning
jag ser mina ögonlock
jag är total