Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Bunden form igen faktiskt. Maria, du får gärna räkna stavelser och versfötter om du vill. Jag vet inte om jag lyckats få allt att stämma.


du håller upp en spegel (Sestina)

Nu glider fågelsträcken sakta bort
och regnet väter trädgårdar och stenar.
Jag längtar efter vårens återkomst
i detta landskap där allt försvinner.
Där tidens strömmar sveper med sig allt
och låter det förmultna i sin spegel.

Jag vandrar ned till havets salta spegel
du stod här ofta med din längtan bort.
Jag önskar att jag kunde förändra allt
och förankra din själ med tunga stenar.
Fast minnet av dig sakta försvinner
ber jag gång på gång om din återkomst.

Men det blir ingen mera återkomst.
Jag har dig inte mera till min spegel
som förankrar mig när jag försvinner,
som seglar mig hem när jag strävar bort,
som minns min barndoms stränder och dess stenar.
När du gick ifrån mig tog du med dig allt.

Vad är det då för mening att utstå allt?
Att ensam vänta vårens återkomst
och ensam släpa sina dystra stenar?
Så krossas tillvarons stora spegel,
den sista tunna grönskan vissnar bort
och varje dag är en dag som försvinner

Det finns en värld där inget försvinner
sa du, där jord och minne sparar allt.
Där är man hemma, längtar aldrig bort
och väntar ej den dödes återkomst.
Där finns det ingen sönderslagen spegel,
där multnar inga löv bland dina stenar.

Min saknad börjar likna tunga stenar,
det är en tyngd som aldrig mer försvinner.
När jag ser mig själv i min smala spegel
finns bara skuggor, slöjor, det är allt.
Jag tror ej mer på glädjens återkomst
hur kunde någon som du längta bort?

Du längtar bort och reser gravstenar,
du lovar återkomst men försvinner,
du ger mig allt, och håller upp en spegel.




Fri vers av mezelis
Läst 836 gånger
Publicerad 2005-06-04 19:38



Bookmark and Share


  Tove Meyer VIP
jag är här och läser igen och gråter. du träffar ino0m. det är så otroligt vackert, du har fångat allt....
2009-12-27

  Mattias Hamberg
Fin dikt. Men, och detta kan tyckas petigt (men viktigt i sammanhanget), metern haltar på flera ställen. En stor del av att skriva i bunden form, vilket sestinan är i allra högsta grad, är att man förbinder sig att följa ett visst mönster. I sestinans fall: sexradig jambisk pentamenter, med minst sagt krångliga radslut.

I ditt fall är det den jambiska pentametern som haltar. Ett exempel är:

\"Jag önskar att jag kunde förändra allt
och förankra din själ med tunga stenar.
Fast minnet av dig sakta försvinner
ber jag gång på gång om din återkomst.\"

för att det ska stämma in på den jambiska pentametern skulle jag vilja ändra till:

\"Jag önskar att jag kan förändra allt
och ankra i din själ med tunga stenar
Fast minnet utav dig allt mer försvinner
jag ber dig ständigt om din återkomst\"

Men som sagt, toppenbra annars! :)
2007-11-10

  Tove Meyer VIP
hittade denna som någons favorit. att inte fler har kommenterat den är ett under. detta är vad jag kallar poesi, det är så varsamt vackert samtidigt som det gröper ur en själ och vrider till sista droppen. helt magnifikt.

en text som kräver flera genomläsningar och det kommer jag självfallet ge den. *sparar som favorit*
2007-03-13

  tsípor
verkligen helt underbar, jag var tvungen att läsa den några gånger för att förstå hur vacker den var
2006-04-13
  > Nästa text
< Föregående

mezelis