Känslokaos
Mitt hjärta värker efter att få älska dig.
Vara din bästa vän, den du kan luta dig emot.
Ibland känns det som vi kommit en bit på vägen,
du säger saker som får mig att tro att du lämnar
din dörr på glänt. Små trevande försök att öppna dig.
För att i nästa möte bli neutral, frånstötande och
avvisande.
Var gång detta sker hugger det till i mitt bröst.
VARFÖR gör du såhär? Vad är du rädd för?
Eller spelar du ett spel?
Jag vet att du mår dåligt. Jag vet att du vill
något annat än det du lever i nu.
Dina sår sitter djupt.
Din rädsla har slagit rot.
Jag ger upp.
Jag orkar inte bli besviken.
Det finns inget jag kan göra fast jag så gärna vill -
vill nå fram till dig.
Du ger mig inte chansen, du ger inte dig chansen
ändå värker mitt hjärta efter att få älska dig