Tar fram den gamla väskan
som trodde att den
fått vila för gott
i trygghet och förrådsdamm...

Den är sliten och skadad
handtaget bär knappt längre
fylld av färgfläckar
av längtan
så övergiven och pensionerad

Men fan heller!
Nu packas den igen
till en ny del av livet
till den sista flytten
som jag sagt förut
och jag menade det då med

Väskan är tung av
knuffar och slag
av
smekande nätter
besvikelser och fläckar av lycka
ja ni vet....

Nu packar jag den fylld
till bredden
av oändlig längtan
och spänner muskler som jag
inte visste fanns
för att orka

En dammig hammare
en kladdig tumstock
en slö snickarkniv
en smekande hand
en fuktig natt
ett vaknande tillsammans
ett liv!

Jag kommer släpande
med mig till dig
och älskar dig
så mycket
att väskan väger lätt
som måsfjädrar
i nattvind.

Vi bosätter oss
tillsammans vid havet
och jag
sätter med skälvande hopp
ner den slitna väskan
för sista gången
i mitt liv

Men hjärtat finns
i världen
och tillhör livet
och vägen dit

Jag älskar dig
till gränsen
av smärta
och njuter av
varje steg

Så är det nämligen
om det är någon som undrar....