Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Vissa dikter skriver sig själva. Den här är dock den första på länge.


Vitt rum, Vita lakan

Mitt hjärta ligger tyst och stilla
Det som en gång bultat så hårt i rädsla, hopp och passion

Det ser ensamt ut där det ligger
Naket på det vita golvet
Ej längre omgivet av mitt adrenalinrusande blod

Någonstans långt borta hörs en sorgsen violin
Och jag undrar om det inte är mitt hjärta som gråter

*

Jag ligger tyst och stilla
Jag som en gång sprudlat av glädje för livet

Jag är ensam igen
Under vita lakan
Ej längre omgiven av dina trygga armar

Någonstans långt borta hörs mitt hjärtas slag på nytt
Och jag märker först nu... att jag ännu lever




Fri vers av 3_miles_high
Läst 418 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-03-09 21:36



Bookmark and Share


  Staffan Welroos VIP
jättefint! Tack för intressant läsning!
2008-08-04
  > Nästa text
< Föregående

3_miles_high