Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Den första Långfredagen...


Vem var Han?

Han bad mig vaka,
Jag var trött,
En stund senare
sov jag.
Jag förstod inte…

De tog Honom med,
Jag tog till svärd,
Men Han
hindrade mig.
Jag förstod inte…

Frågan kom till mig,
Jag förnekade
flera gånger,
Han hörde det.
Jag förstod inte…

Hans kors var tungt,
Jag såg på
när Han bar det
till Golgata.
Jag förstod inte…

Han gav upp andan,
Jag flydde fältet,
gråtande.
Var detta slutet?
Jag förstod inte…

Han kommer till mig,
Jag känner av
kraften
i Hans spikmärkta händer.
Jag vill förstå…




Fri vers av LenaLisa
Läst 613 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2008-03-20 09:12



Bookmark and Share


  jörgen g
Tack för att du skrev denna dikt!
2009-08-17

  Kristina Wallbing
Så bra! Även de som levde nära Honom dagligen förstod inte allt.
Det tycker jag är befriande, för då behöver inte heller vi, på 2000 års avstånd, förstå allt. Bara lyfta på hatten - och Tacka!
2008-07-21

    sunnanvind
mycket stark text, där känslan finns !
2008-05-07

  Mattias Josephson
Gillar att bli medtagen som ögonvittne och medupplevare. Bra!
2008-03-23
  > Nästa text
< Föregående

LenaLisa
LenaLisa