Din väntan har varit lång,
magen är stor och otymplig,
nu vill Du ha lön för mödan.

Med blandade känslor kommer Du,
inuti Dig fajtas:
förväntan och oro,
hopp och förtvivlan,
mod och rädsla,
lust och illamående,
kraft och trötthet.

Smärtan tar överhand,
som vågor sköljer den över Dig
om och om igen.
Timmarna blir långa,
svetten pärlar i Din panna,
Du kämpar tappert.
Vem kunde ana att
det skulle vara så här smärtsamt?

**********

Hur kan Du då säga
att Du vill göra om det igen?
Sällan har jag sett en människa
så lycklig som Du just nu.
Med Ditt förstfödda barn vid bröstet
känner du efter om
den ansvarskännande modern
har vaknat inom Dig.

Du ska ha tack
för att jag fick vara med
i detta stora ögonblick,
och för att Du delgav mig
Din upplevelse av detta Livets mirakel.