Lånat Tors hammare
krachat alla ljudapparater.




katten lapar ljudlöst mjölk

tiden tonar sig själv bäst

och porslinsbuddhan som rakryggad
står i bonzaien, vet att det enda hållbara
är att vända den andra kinden till
då han ser mot berget i öst,
och låter en tår falla på den torra jordytan,
färgas röd

och jag påminns om
att denna tystnad
är en lyxvara för de
som befinner sig i ekot
av kulors smatter
och det öronbedövande
ljudet av knecktars stöveltramp.