du grävde dig in
in under mitt skinn
penetrerade min bleka hud

krossade min enkla bondsonshjärna
med ditt grävlingslika psykologiska beteende

ville inte längre leva med dig
inte njuta av dina vackra frukter
men du är fortfarande lika omöjlig

lever kvar i mig som en oglömd kärlek
och efter alla dessa år som ändå passerat

fortsätter du att spökvandra runt i mina tankar

kunde inte förstå dig då
ville det kanske inte heller
men jag vill tydligen

fortsätta försöka