Om ändå inte allt hade varit så hopplöst svårt

om jag ändå kunde skratta och le

åt alla bekymmer som omger mig kanske

ta det med en klack spark och fnysa åt allt som skaver

Om du bara kunde se hur jag lider av din kärlek

Det gör ont

Fruktansvärt smärtsamt

att ha dig men ändå vara så dystert ensam

Jag vill le igen

Vara glad och skratta

Men istället befinner jag mig i ett tomrum

Som om jag vore innuti ett ägg

Med väggar av taggtråd och el

Jag vågar inte röra mig

kanske inte vill

vad är det jag vill

Blir ofta lockad ditt för att ta på väggen

men vad händer

med dig

med mig

med mitt liv

jag fortsätter vara i mitt ägg

och jag hittar inte ut

Om ändå inte allt hade varit så hopplöst svårt

om jag ändå kunde skratta och le

Då kanske jag hade kunnat älska dig på riktigt...