Det är nå\'t som måste ut,
parasiter i mitt blod,
pyser fram med gallan gul.

Balanserar på ett band,
mellan här och fagra Hel,
medan tiden forsar fram.

Varje timme gör mig vek,
sliter ut mitt ljumma spår,
som jag spiller till förtret.

Kom kinin, kom gör mig frisk,
söv min plåga, bli min sömn,
sluka smutsen i mitt sinn.