Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag är stark, jag är fri

Jag sjönk som en sten till havets botten
när du ringde sa du lämnat mig
Jag stod på Västerbron, tänkte jag hoppar nu
Sen förstod jag, yes, det finns ett annat liv
Nu är du här igen, du står framför bilen,
du vill inte flytta dig, du ler mot mig
Vem tror du jag är? Tror du jag är den jag var?
En pantad idiot som gjorde allt du sa
Du lova ett annat liv, sen lämna du mig
för en annan bättre, en slankare, en rikare,
en med fin karriär och glassigt efternamn
Du ska akta dig, du står framför min bil,
jag behöver bara trycka till med foten

Så flytta på dig,
jag ska fram
Jag är en annan nu,
jag är stark, jag är fri

Han med sin sorgsna blick, han flyttar sig inte
Han tror jag ska öppna, be om hans nåd,
ta mot hans kyssar och laga hans mat
Men har du inte fattat vad du gjort mig?
Har du aldrig upplevt de kalla nätterna?
Jag prata med teven, mina tårar var blod
Jag smekte dina kläder, jag kysste dina skor
Men, fattar du, jag vann över döden
Jag kom upp ur graven du grävt åt mig
Nu sparar jag kärleken åt den som vill ha mig
Inte åt en idiot som står framför bilen

Så flytta på dig,
jag ska fram
Jag är en annan nu,
jag är stark, jag är fri




Fri vers av montaigne
Läst 339 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-04-04 11:41



Bookmark and Share


    Lillemor
Rak. Bensindriven?
Nä -raketbränsle i
alla verserna:
Knock-out-känsla
som kanske banar väg
till nya upptäckter?
Bra!
2008-04-04

  Gunnel André VIP
TACK! Denna dikt har så hög igenkänningsfaktor att tårarna rinner. Kram!
2008-04-04
  > Nästa text
< Föregående

montaigne
montaigne