Jag minns hur du stannade till

närmade dig den nyutslagna häggen
drog in, och gick tyst vidare
som om du ville dölja ditt namn
så att skuggorna inte skulle nå ända fram

jag gick mer vid din sida
än du kanske förstod.

korparna hade redan
landat på uppdragna axlar
men vi blundade hårt,
skyllde på växthuseffekt
och förlorade barndomsår

en minnesstrimma ljus
stryker sig då och då
omkring hälarna,
och gullregnet fäller
även denna vår
en kaskad av gifttårar
över torgens skönhet som
brändes upp under
fotsulor som doppats
i randen av sinande hav.