hennes läppar åh de klingade
hon log, jag vill smälta
fångad av endast en blick
känner jag mig svag och blottad
men hennes händer
och hennes kinder och tänder
hennes mage och bröst

jag kommer aldrig släppa dig
du är min porslins ros

rör din hud mjukare en siden
jag blir sjukare en pesten
rör din själ, vackrare en månen

du kan aldrig lämna mig
för jag har nycklarna till ditt hjärta
du får aldrig vända dig om för att gå
för då håller jag om dig
kramar dig hårt och strålar

du får inte lämna mig