"Jag hatar dig!" hon slog orden hårt i ansiktet på honom. "Du förstör mitt liv!" han såg chockad ut, och inombords log hon hånfullt åt sin korkade fader. där får du, pappa, nu är du inte så stolt över mig längre va? nu hatar du mig va? För det måste du göra, något annat är inte tillåtet. fadern sa ingenting. han slog bara bort blicken, förkrossad över att hans dotter vände på klacken och smällde igen dörren till sitt rum. men så lyste han upp.

om hon inte fick gå ut, så skulle han i alla fall visa henne att man kan ha mysigt hemma också. han gick ner till kiosken och köpte en stor påse chips. hennes favorit. Hemma gav han henne chipsen. hon skulle få äta hela påsen själv sa han, och hon fick hyra vilken film hon ville och han skulle inte protestera. Själv var han tvungen att åka ner till jobbet igen.

"Om du ändå inte skulle vara hemma," Sa hon "så hade jag kunnat gå ut. förresten är det här skitäckliga chips, och jag vill inte se nån jävla film. så gick hon in på sitt rum igen. han suckade, och ledset gick han ut och satte sig i bilen. när hon hört volvon backa ut från garageuppfarten och kört iväg ångrade hon sig. det skar och värkte i bröstet. varför gjorde hon så här mot pappa? hon älskade sin pappa. hon gick ut i vardagsrummet och tog chipsen. sedan satte hon sig vid TV:n och började äta. men tårarna ville välla upp, böstet snördes ihop och när hon ätit mer än halva påsen började hon gråta. hon grät och grät, och hon hatade sig själv, hon var en skit, en otacksam jävul som inte var värd att älskas av sina föräldrar. hon sprang in i badrummet och kräktes. alla chipsen som hennes pappa gett henne av kärlek hamnade i toalettstolen. hon var en lus, en fitta, ett ingenting. hon grät tills hon somnade.