Det var en gång för längesen

långt innan jag blev tant

en yngling mötte jag en dag

som var så elegant

han sa till mig du är så fin

som ängdens blå viol

sen lirka han försiktigt upp

min gamla yllekjol

och jag blev röd om kinderna

så röd som en pion

men han får hållas tänkte jag

i ren exaltation

och förrns jag visste ordet av

var jag så trind och tjock

och förrns jag visst ordet av

blev jag hans egen kock

och förrns jag visste ordet av

så blev han en plebej

och förrns jag visste ordet av

så pryglade han mej

och förrns jag visste ordet av

så stack han ner på stan

och rumla runt med alla flarn

som ville ha banan

och åren gick och jag var trött

sa morsning och goodbajs

nu får du strula som du vill

om det nu är så najs

och visst han kom väl efter mig

och ynkade så smått

men jag sa nej det hjälper ej

och du..nu har jag brått

och tiden gick och sexti år

snart är jag nittisju

och skuttar kring på glasberget

så fri och säll ännu

Bs-08