Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
en liten repris på en av mina texter som jag själv tycker mycket om och som jag fick publicera i en Antologi:) jag tar gärna emot kritik i alla dess former!


Ringar på vattnet

Vemodet dunkar i mitt bröst
som en hammare mot ett städ

hårt

hårt

Vi var varandras motpoler
men trodde vi var samma

jag var trädet, du var dess vissna löv
eller var det tvärtom?

Jag var djupet och du ytan,
som jag kunde spegla mig i

Men bilden av mitt ansikte på din yta
blev endast ringar på vattnet.


Fri vers av NågonAnnans
Läst 682 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2008-05-04 00:18



Bookmark and Share

    papillon
Fin text, jag klarar inte att fylla i mallar så jag får kommentera så här. De två avslutningsstroferna är i mina ögon oerhört starka och utnyttjar en ganska sliten metafor på ett alldeles nytt och fräscht sätt - speglingen underifrån. De föregående stroferna är lite blekare och bilderna inte lika laddade som i avslutningen. Jag förstår att du fick den publicerad!
2008-05-04
  > Nästa text
< Föregående

NågonAnnans
NågonAnnans