Det finns så många fördomar och förutfattade meningar om det här tillståndet,ett av dem är att alla autister är eremiter och bara trivs i ensamhet,de finns visst...men det är mycket ovanligt.Däremot lider många av Social Fobi och det är något helt annat,att vara rädd för att inte passa in att få ångest bland många människor att inte kunna uttrycka sig när den sociala pressen känns för stor gör att man ofrivilligt drar sig undan,ensamheten är inte självvald utan ett handikapp och ett lidande av oerhört format.Många inklusive mig själv klarar inte av studier på grund av att kunna ställa sig upp och hålla ett föredrag eller att räcka upp handen och yttra sig för en hel klass , är en omöjlighet,och fruktansvärt stressande.Nu mer finns möjlighet för anpassade studier och har man en diagnos kan man få en mentor att ty sig till och få stöd utav.

För mig känns det lite bittert,för hade den möjligheten funnits förut hade mitt liv sett helt annorlunda ut. Många av oss har varit tvungna att avbryta studer för att vi dukat under för den här stressen som det finns så lite förståelse för.Hur många gånger har inte någon hurtfrisk lärare eller kamrat stått och puffat mig i ryggen och sagt : Men det här fixar du!gå fram och läs,det släpper när du väl står där framme!sedan har jag nästan kvävts av min astma alternativt fått en total "blackout"...stått där totalt tom i huvudet utan att ens kunna minnas mitt namn...

Misslyckande på misslyckande förvärrar och bygger på problemet,till slut är den personliga katastrofen ett faktum.Den här typen av Social Fobi går inte att träna bort,den är medfödd och någonting man ständigt måste jobba med och lära sig leva med.Förståelse från omgivningen lättar på pressen och gör tillvaron betydligt enklare...har du en kompis med social fobi behöver du ju inte försöka tvinga ut vederbörande på dans exempelvis,börja lite försiktigt på ett mysigt café och ta en fika istället..ett litet tips från mig som vet hur det är och vill berätta för att hjälpa både andra som har det som jag,anhöriga och kompisar.Tack för att ni läser..återkommer i ämnet en annan dag!