Hon gjorde ingenting, för att trösta mig
Hon gjorde ingenting, för att stötta mig
Hon vände bara sin klack
Lämnade mig åt ödet och stack
Egoist
Egoist
Egoist
Han gjorde allt, för att trösta mig
Han gjorde allt, för att stötta mig
Han sträckte på sin kropp
Till mina plågoandar sade han stopp
Vackert
Vackert
Så vackert
Hon stack för att hon var osäker och orkeslös
Hon stack med ångest, för att hon ej hade mod
Efter en stund släppte hon tårarna lös
Och hon ville verkligen vara stark, hon ville vara god
Vackert
Vackert
Så vackert