de försvinnandes skiss

som skär sönder en värld

i alltför kompakta delar

*

länderna, även de som aldrig erkänns fanns

varsamt vinklat från ekvatorn

*

vi skulle komma att bli borta

men vi visste det aldrig, inte just då

*

och det är alltid då, någonstans

*

som brännpunkter

och hur vi rinner längs med

globens mjuka rand

över fjärran, över ytan, kanske åter

*

spegelblankt,

ingen är av hav

men det vi lämnar efter oss

är av hav

*

blåa, stora ark av oceaner

vad som finns därunder

rör vi nästan aldrig vid