Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Stunder som jag dött

sitter på golvet i spillrorna

 möbler  glaskross

ingenting helt finns kvar

du ramlar in knivskuren full gråtande

så din fostermorsa har mutat dig med en platta starköl

 för att du skulle gå till frisören okey

 du är tretton år

vad fan tänkte hon på

Jag har rätt att svära du är min lillebror

det hörs nästan inga hjärtslag du är vit som ett lakan

du skriker inte du är så tyst

ingen kan säga om du ska överleva

Mitt hjärta stannar också du är mitt enda barn

står på balkongen i den skärande brännande sommarsolen

det passar sig inte jag vill att det ska regna idag

försöker samla kraft för att tala om för min dotter

att hennes far är död

En bit av mig dör också vi fick en bebis ihop

så många gånger har jag dött

Jag inser att jag har flera liv en än katt

hur många gånger kan en människa dö

innan det är för gott

 

 




Fri vers av Carola Zettergren
Läst 317 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2008-05-16 20:16



Bookmark and Share


    Glittra G
Oj fy vad starkt. Många känslor väcker du med dina ord. Väldigt bra
2008-05-27

  Moniqa
I say it now and I only say it once.... GE UT EN BOK!!!
som man kan ha under täcket och läsa i skenet av en ficklampa... eller i vilstolen under ett träd... eller bara ha med sig för att öppna.. och läsa... precis nu och då...eller ofta! =))
2008-05-20

    Melona
Du har en förmåga att gestalta tragedi på ett bra sätt utan ältande och snyft, det är alltid naket nära och poetiskt!

Du är bra här, som fan!
Och det bränner i hela mig av innehållet!
Tackar!
2008-05-19

  RogerIvan
Ibland undrar jag om det är så att man måste uppleva en förutbestämd mängd med smärta. Innan man får tillstånd att vila.
Ibland undrar jag om alla har fått samma mängd i sin skål.
Ibland känns det orättvist, livet...
2008-05-18

  korpfjäder
Undrar hur många gånger det går att komma till liv igen.
2008-05-17

  ¤Anne¤
oj fruktansvärd
hur många gånger kan en människa dö

innan det är för gott

denna var vacker i sin tragik
2008-05-17

    Maria Malm
Raderna är proppfulla med tragik och tänkvärda, absolut.
2008-05-17

    deb8
Vacker text med ett rejält allvar bakom, som känns och lever kvar...
så mycket sorg och oförutsägbarhet på vår väg. Undrar också var man får kraft att leva så många liv, men tur är väl det. Människans bästa egenskap är att det mörka bleknar och det ljusa lever kvar...:)
2008-05-16

  Ilona _L
Vi är rätt seglivade, vi som har en ventil utåt...
Även om jag också undrar ganska ofta hur vi orkar leva vidare...
Kram
2008-05-16

  Maria T
Det finns mycket tragik i denna berättelse
2008-05-16

  Lena Krantz VIP
Lika många gånger som hoppet om något ännu finns kvar

*ler lite fundersamt*
2008-05-16
  > Nästa text
< Föregående

Carola Zettergren
Carola Zettergren