Då livets kantiga hörn vecklades ut i dina mjuka händer
tändes en hypnotiskt brännande sol på rodnande kinder
i en pulserande gryning full av handlös tillit och hopp

På mina revben balanserar din underbara nya trollkonst
som lockar leendet att vakna bakom mulna skyars sorg
en katalysator av hastigt uppflammande kärlek till dig

Genom otaliga verkligheters dörrar vandrar du orädd
viss om att sanningen följer modets brusande tidvatten
med fingertoppar som glöder av beröringens värme
bakom ögon där tiden vågar glittra av återfunnen lycka