Vi får
Luft från ett närliggande rum
Vi har
Inga nycklar till våra innersta tankar
Vi saknar
Kontrollen över den trasiga kompassen
Vi har
Ingen karta över våra önskningar
Vi förstör
Allt vi inte tycks klara av
Vi kapitulerar
Innan det oändliga tar slut
Vi drömmer
Utan att egentligen fantisera

Vi är de söndersmulade molnen
Som sakta blir elektrifierade
Strömmen gör oss likadana,
Följer samma spår, och samma jävla bana