Det är redan kväll.

 Ljusen blänker mot natten. 

Allting andas, men andas sakta -
 

tyst.

Nästan andlöst.

Andlöst.

Mot dagen går vi genom ensamma timmar -

bakom drömmars och fantasiers

eviga flykt i tiden.

Där.

 Där regnet faller

och fuktig dagg stannar kvar till morgonen -

där väntar vi,
på att bli frälsta av glädjen.

Av längtan
Av illusionen
Av livet