Förut kändes allting helt annorlunda.

Glädje kändes gladare.
Sorg sorgsnare.
Stress stressigare.
Lugn lugnare.

När jag vaknade efter en natts sömn kände jag att jag hade sovit.
Smärta gjorde ondare.
Hoppet var större.
Hungern kändes starkare.

Längtan var obegränslig.
Ljuden hördes högre.
Smak och lukt kändes mer
och färgerna var starkare.



Nu är allt som en surrig sörja av likgiltighet