bakom vinklade persienner
iaktar jag
en öde värld

ingen vet att jag är här
det är hela meningen
tryggheten att vara
själv
gör mig lugn

än hörs fåglars kvitter
ett ensamt sommarbarn
vandrar hem
från änu en
lyckad fest
livet är enkelt, stilla
som på kort

rosorna har somnat
trädets blom
har dalat,
för längesen

en trollslända söker
sin sista plats
imorgon är den död

jag knäpper mina händer
och ber att den
inte är ensam
att någon är där
håller den i vingen,
när det är dags

själv lägger jag mig ner
även jag ska sova
men chansen är större
att jag vaknar imorgon