Djupt inom mig ligger du i dvala.
Ty mina känslor dom kan vara hala.

Där mitt blod flyter sakta igenom nävarna spända.
Kan vrede och hat invadera och främja.

Så mycket smärta och hat som finns innom en from själ.
När ilksna tar överhand och akt går till handling.
Så är smärtan större för mig än någon annan själ.

Varje gång då hat tar min kropp och ilskan släpps lös.
Varje gång då ömkan ej existerar.
Varje gång när mitt hat skadar en älskad varelse.
Så är mitt hjärta i ett järngrepp.

Jag önskar ej mer än att bli instängd.
Att icke skada något mer.
Men att vara lugn och ej fela.
Är ty en drömm som aldrig blir sann.

Mina vänner dom säger att för att vara perfect.
Behöver en mänsklig själ fela.

Men rädslan är ty stor för när besten släpps lös.
Och ilskan har kontrollen.
Så flyr mina vänner och jag mår toppen.

Kan ej en frälsare ej i skinande rustning men ty
en gudinna skickad av kärlek visa sig.

Och tämja demonen.