Ophelia sjunger
för sommarvind
för tiotusen solar
i vågorna

Natten är fylld
av hans ansikte 
främlingen
ännu utan gränser

De möts mellan
namnet
och
namnlösheten

Han knackar försiktigt
och hon
tvekar
med den brinnande
nyckeln i handen

Ophelia
öppna
han är en ide om kärlek
hans ansikte
en vattenspegel
där du ser
dig själv

Ophelia sjung
för din skönhet 
som
är en gåta för dej
men
Någon som löst
koden
ska lyssna
och lyssna igen

Ophelia
tvätta dina drömmar
i de tusentals solarnas
vatten
där stim
av förväntan och hopp
flyr lekfullt
i din sång.