morkullan följer mig i drömmens skog
där mossan i sin visdom skaldar sagor

skogen står levande men stilla
och under mossans täta täcke krälar

krypen fåfängligt och förgängligt
med längtan blott mot nästa ögonblick

min viloplats inunder stjärnors tak
är all den trygghet män'skan kan begära

och räven bad mig trefallt följa stigen
mot längtans blomma innan den förgås