Ta mig tillbaka till livet
jag som färdats över mörka vatten
och aldrig sett dagens ljus
- en flämtande rest av gårdagen, det är allt jag är
se mig, göm mig, ta mig in i ditt hjärta
och låt havets salta vindar svepa runt mina vita ben

Jag dök från de höga klipporna
de som växer vid stranden
de lät mig glömma mina sorger
och jag föll genom tiden

Hur fann du mig?
Hur klarade du att färdas längst de vindlingar
som vissa kallar stigar men jag kallar för labyrint
du fann den sköra blomman med de frusna kronbladen
och du förskräcktes inte över dess sårbarhet

En tall i skogen är du
stadigt förankrad i myllan och du fladdrar inte iväg med vinden
du möter mörkret var natt med saktmod
och låter solens strålar spela över dina grenar
där fåglarna och ekorrarna byggt sina bon
i din skyddande famn

Du kan inte besegras av mörka krafter
endast tiden är din fiende
och den dagen du bestämmer dig för att gå
är min själ för evigt med dig
min vän