Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Självuppoffrandets tid

Jag undrar hur det känns att förlora ett syskon.
Jag undrar om det känns som att förlora en morfar.
Jag undrar
Varför självuppoffrande jävla jag, beter mig som ett barn
och lägger på i telefon.
Jag undrar om vi människor kanske egentligen är egoister. Jag kan bara mitt eget liv.
Och så undrar jag, hur det isåfall skulle kunna vara så, då någon ringer
mig ibland
Bara för att fråga hur jag har det och inget mer.
Jag frågar mig själv alltförofta; varför finns jag i den här världen
Och, kommer jag att kunna försvinna.
En dam var nära döden igår
Jag tror att jag såg den i hennes ögon
ett tag
Men hon kom tillbaks.
Jag undrar hur jag vågar vara så nära döden i mitt arbete
När döden
Är det enda jag är rädd för.
Jag undrar varför jag gråter till klyschiga balader på stranden
och känner mig ensam
När jag inte har någon som helst anledning till att gråta
och
När jag inte har någon som helst anledning till att känna mig ensam.
Jag undar
Så mycket.




Fri vers av beuys
Läst 510 gånger
Publicerad 2008-07-16 11:56



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

beuys
beuys