Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
"Det är inte saltet som är slut, utan rädslan för smärtan att låta dem falla" Liv Norberg


Dina spruckna läppar talar mig sanning



Jag hade kunnat lämna dig ifred
men sorgen på dina läppar skrek högre
än dina viskningar om att jag kunde gå

Din blick börjar leta sig efter väggarna
och dina tänder efter flisor på läppen

Du var så liten

Just i det ögonlicket kändes det som att
du kunde rymmas i min hand

Och jag skulle tagit upp dig
För allt i världen önskade jag att jag
kunde ta upp dig





Men du stod där du stod
och jag stod där jag stod
Du tittade på väggen
och jag tittade på dig





Det gick långa sekunder
så möts våra blickar
och du släpper fram en tår
"förlåt"


Jag ler
stryker dig varsamt i håret
"Är det lugnt om jag sover här i natt, jag behöver någon att pyssla om"


Med heta kinder och snyfftande ord
"Jag ställer mer än gärna upp"






Övriga genrer av VildLilja
Läst 668 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2008-07-20 16:42



Bookmark and Share


  M M Mannheim VIP
Lysande poesi! Ännu en poet här på poeter.se som jag ser fram emot att få läsa. Poesi där jag kan tänka mig att lägga ner min penna.
2011-05-07

    Ruffa
Började nästan gråta, men berätta det inte för någon!
2008-08-28

    Oprofessionell
väldigt väldigt öm skriven
man känner känslorna, du vill förmedla
2008-08-20

  fågel grå
Smärsamt berörande.
2008-07-22

  Catrin
Riktigt berörande text, får en liten klump i halsen och igenkänningsfaktorn är hög. Här har du lyckats få till en riktigt sann känsla.
2008-07-20

  Dontlove
Gud så vackert skrivet många applåder är du värd och bokmärkten har jag gjort

Kommer att bli en av mina favoriter :)
2008-07-20

  johannabra
applåder och bokmärken
2008-07-20
  > Nästa text
< Föregående

VildLilja
VildLilja

Mina favoriter
Äntligen fri
Drunknad