Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

13 september.





han satt vid gungorna
i parkleken
vid världens slut
han knöt sin hand i gruset
och blödde
där det inte syntes



hela världen
vände sig om i glömska
medan himlakroppar
tappade hans namn



han satt vid gungorna
då jag lämnade honom

och för alltid
jag gråter




jorden

är ingen plats som förlåter




























Fri vers av Tove Meyer
Läst 761 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2008-07-21 00:20



Bookmark and Share

  Robert W
sant. så sant.

jag gillar den här väldigt mycket.
väldigt mycket.
2008-07-25

  [ShadowWalker]
"blödde där det inte syntes"

"Jorden är ingen plats som förlåter"


När du har sånna ord har jag inga ord...kvar

De bästa av dikter lägger man in sig själv i även när de inte handlar om ens eget liv, för den som levt, kännt men också förlorat är det möjligt...

Och oavsätt på vilket sätt så finns alltid facetter bland dina ord som kan vändas, få ett nytt ljus bilda nya innebörder och sätt att se.


Saknad o eftertanke, hopplöshet och sorg, minnen och att gå vidare... så många färger.


Bra! har inga bättre ord just nu, men EN sak är säkert...
Det FINNS inga "bara ord"
2008-07-21

  bergsdotter
men du, förlåt är bara ett ord.
och ord betyder inte allt,
inte sant?
2008-07-21
  > Nästa text
< Föregående

Tove Meyer
Tove Meyer