En pilgrimsmorgon,
en munk på väg
i daggen växer längtan

Det som brast i tillit
spröd och sårbar
jorden min mantel
bär den nära hjärtat

Ljuva toner, stilla bön
hur skön inte din andedräkt
tänk jag får vila här
bland människor som vill mig väl

Alltför kort, men tillräckligt lång
för att gräva efter skatten
som legat mig dold

En käril ska fyllas
full av himelsk lust
naken flyger jag
likt en fjäril mot skyn
förlorad i nattens skärpa

Av doftande blommor
väver jag min skrud
lager på lager
för ikväll ska jag stå brud

Jag rotlös, nu burit frukt
färdig att skörda
ej syrlig, ej bitter
robust med sötma
ej att förtrösta

Len mot gommen
full av välbehag
stillar mitt sinne
stillar mitt inre
finns inte längre
några hinder.

Vår Fru mild och god
du trädgård full av liv
mitt hjärta fullt av mod
jag mot växande tar ett kliv.