Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Denna dikt är tillägnad Sommaren i egen hög person....


SOMMAR

Välkommen Sommar, kliv in genom min dörr
oh vad jag saknat Dig, ja som aldrig förr.
Se så, stig fram till mitt dukade bord
tänk att Du kommit, jag finner ej ord.
Jag bjuder Dig på glass med röda små bär
jag säger det igen: Tänk att Du är här!

Minns Du den gången det var visst i fjol
när Du dansade i veckor, i Din solgula kjol.
När Du lekte i regnet med stövlarna på
och när jag bad Dig komma in, stannade Du ute ändå.
När Du värmde oss alla, både lessen och glad
och när Du torkade oss torra, efter vårt långa bad.
När Du bjöd oss på potatis och glödstekt sill
och när vi ätit färdigt, ville Du ha lite till.

Nej, vad jag pratar. Se så, ta mera glass
sen vill jag gärna visa Dig, mitt nymålade dass.
Men Du...lova att Du stannar, vad som än händer
åtminstone tills Hösten, sin stormlykta tänder.
Ja, lova att Du stannar, i ur och i skur
ja, stanna hela sommarn, till det är Höstens tur!





Fri vers av Marianne Kotilainen
Läst 566 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2005-07-18 16:01



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Marianne Kotilainen
Marianne Kotilainen

Mina favoriter
Lille vän